söndag, juli 19, 2009

Frankrike

När jag skrev det senaste inlägget, förra lördagen, var jag arg. Sedan blev jag ännu argare, då bilen fick punktering på väg till tåget som skulle ta mig till fina vänner i Stockholm. Med två minuters marginal hann jag dock med tåget, och kunde dessutom köpa en Orangina på Pressbyrån för att muntra upp mig själv med lite Frankrikevibbar. Och mer Frankrikevibbar skulle det bli (och mindre arghet).

I Stockholm träffade jag stora delar av det gamla europagänget, och hade mysigt och trevligt på uteservering på Söder. Jag, Hanna och Lotta mötte sedan upp Sofia och Odin för kvällsmat, som intogs på underbara crêperiet Fyra knop, också det på Söder. Min crêpe hade samma ingredienser som en tartiflette (gud vad jag saknar fransk mat, speciellt min "mammas"), och Odin tog en mer udda variant med en hel köttfärsbiff på. Trots proppmätthet ville vi efter varsin galette också ha efterrätt, så det blev två crêpes sucrés att dela på; en med Grand marnier och vaniljglass, och så en med min favoritkombination choklad och banan. Jag skulle kunna leva på bara såna!


I takt med att jag fick sitta på detta ställe och andas in franska känslor avtog min ilska, samtidigt som jag insåg att jag måste tillbaka till Frankrike i höst, oavsett vad mitt antagningsbesked säger. Tanken var ju att jag skulle plugga franska en termin och jobba en, men vad är det egentligen som säger att jag inte bara kan vända på ordningen? Jag är beslutsam, och jag tänker fixa det här på ett eller annat sätt. Först håller jag dock tummarna för att en enda futtig person tackar nej till sin plats i Nice. En person, det är allt som krävs.

En redogörelse för det mest franska jag har gjort den här veckan, revolutionsgasquen, kommer för övrigt att föräras med ett helt eget inlägg senare.

2 kommentarer:

Linnéa sa...

Det är bra, tänk positivt! Heja, heja! :)

Fräulein Aldrin sa...

Härligt med crêps och vänner. Det löser sig säkert med Frankrike på något sätt. Kram