torsdag, juli 10, 2008

Ur-trist

För ganska länge sedan fick jag en klocka av mamma. Hon hade i sin tur fått den som välkomstpremie i en bokklubb eller nåt sånt, men jag tyckte att den var fin och behöll den. Jättelänge har jag tänkt att jag skulle göra något åt den, så att den gick att använda. Igår tog jag till sist med mig den till urmakaren, för att både byta batteri och korta ned armbandet. I det läget gled den nämligen av min arm hur lätt som helst. När jag kom tillbaka för att hämta den på eftermiddagen var batteriet utbytt, men armbandet hade tyvärr inte gått att korta av. Så nu sitter jag här med en fungerande klocka som jag tyvärr tappar så fort jag tar ett steg. Någon (med mer normalstora handleder) som är i behov av ett damur?

1 kommentarer:

Josefin sa...

Damur är ett roligt ord, varje gång jag läser det så känns det som att man ska uttala det med betoning på u. Som "lemur". Och så fattar jag inte vad det betyder!

Trivs på språkkonsultprogrammet? Ja. Men en nackdel är att programmet inte är så inarbetat i Umeå än så det är lite ojämnt. Just nu känns det dock väldigt långt bort med plugg!

Är fortfarande lite nyfiken på din utbildning - vad handlar de här seminarierna om? Vilka yrken kan man rikta in sig på? (Kanske kan knycka nån idé till vad man kan språkkonsulta inom för områden!)