söndag, maj 13, 2007

Schlageryran förbyttes i besvikelse

De sista dagarna på vår långa resa spenderade vi i Helsingfors. Förutom att det är en jättemysig stad hade den ett extra plus just under vår vistelse: Eurovision Song Contest! Tack vare denna tilldragelse var det extra mycket på gång nere på stan. Vi kunde exempelvis besöka "Europatorget", där alla länder gjorde reklam för sig själv, bjöd på godis och ballonger. Den 9:e maj var det extra mycket hålligång - det var ju Europadagen! EU tog såklart tillfället i akt för att informera. På ett annat torg stod en stor scen uppställd. Vi hade turen att få se Estlands, Lettlands och Spaniens bidrag till Eurovision-tävlingen framföras där, men även en konsert med en jätteduktig finsk singer/songwriter, Elviira. Dessutom hade de en Eurovision-shop på torget, i vilken vi fastnade rätt länge, trots att inget mer än en pin införskaffades. Visste ni till exempel att det finns ett helt Eurovision Song Contest-brädspel? Det skulle inte jag tacka nej till!

Vi passade en dag på att ta tåget ut till Hartwall Arena, där tävlingen skulle äga rum, men såg tyvärr inte till varken The Ark eller några av de andra tävlande... Bara en massa journalister och kameramän (och -kvinnor). Under vår rundtur genom staden hade vi turen att få åka med en riktig schlagerspårvagn! Väggarna var klädda med röd päls och stolparna med glitter. Discokulor snurrade i taket, och längst bak fanns ett litet dansgolv för den som ville svänga sina lurviga! Alla 42 bidrag fanns att lyssna på, och till och med karaoke för den som var intresserad! Vi var för övrigt på schlager-karaokebar en kväll, och det var en riktig upplevelse. Tänk er en något alkoholpåverkad, icke svenskspråkig finne, som helt plötsligt ställer säg upp och börjar vråla orden i "Främling"... Jag behöver nog inte säga mer.

Hur mycket vi än ville stanna i Helsingfors under resten av Eurovision-veckan var vi tvungna att ta Finlandsfärjan hem på onsdagen... Inga biljetter fanns kvar till varken semifinal, final eller genrep. Det blev till att titta hemma i den svenska TV-soffan! När lördagens tävling var över var vi nästan glada att vi INTE stannat i Helsingfors.

Jag hade fyra favoriter:
Värdlandet Finlands Idolvinnare Hanna Pakarinen hade en bra låt! Dess titel "Leave me alone" var visserligen inget som uppmanade till röster, men jag tycker att det är synd när ett land som alltför länge kört med gammal tango äntligen rycker upp sig, och det inte uppskattas!
Självklart gillade jag vårt eget The Ark, men tror på sätt och vis också att det hade kunnat gå bättre med någon av deras andra låtar. Den här höll inte riktigt samma nivå som vanligt.
Frankrike och Les Fatals Picards med sin låt L'amour à la française var en hit! Jag kunde inte motstå deras fejkade engelska uttal och överdrivna scenrörelser. Det påminner för övrigt mycket om mimgubben i "Paris je t'aime"...
Jag tyckte även att Tysklands bidrag, Roger Ciceros svängiga låt om kvinnorna som styr världen, förtjänade en bättre placering.

Dock trodde jag mig inte få se någon av dessa låtar bland de allra första. Med tanke på de senaste årens vinnare hade jag i stället förväntat mig något i stil med Greklands "Yassou Maria" eller Turkiets "Shake it up Shekerim" på prispallen. Det enda jag faktiskt fick rätt om, var min och Linas gissning på att Irlands hippie-låt skulle komma sist!

Visst var Serbiens "Molitva" ett fint stycke och Marija Serifovic en skicklig sångerska, men som den Eurovisionälskare jag är saknade jag lite av det där glittriga, extraordinära. Sådant bjöd å andra sidan Ukrainas Plåt-Niklas på, utan att det föll mig i smaken. Mycket kan man säga om lördagens Eurovision Song Contest, men det var i alla fall tur att inte den pajasen tog hem det hela.

"Ned med Järnridån igen!", som Christer Björkman tydligen ska ha sagt, är kanske lite väl att ta i. Visst röstar Balkanländer på varandra och forna Sovjetstater på varandra, men var det inte på samma vis Norge, Danmark, Island och Finland som gav oss högst poäng? Att musikstilar skiljer sig mellan olika regioner är helt normalt, och säkert något vi kommer att få se mer av i framtiden, om vi inte börjar skicka lite mer europiserade bidrag. Många sitter nog hemma i TV-soffan och tänker "Den låten gillar jag, den skickar vi!" när man kanske, åtminstone för att få bättre slutplacering, borde tänka "Den här låten uppskattas nog i Europa!"

Läste förresten i tidningen att de frågade några på gatan vad de tyckte skulle hända med ESC.
"Det är mig likgiltigt. Jag har aldrig någonsin sett tävlingen, den är bara larvig." svarade en tjej. Hmm, undrar hur man avgör larvighetsgrad på något utan att först ha sett det?

Estlands bidrag (som tyvärr inte gick vidare från semifinalen) live i Helsingfors

2 kommentarer:

Fräulein Aldrin sa...

Hej Lovisa!
Jag orkade inte läsa ditt långa inlägg för klockan är sent, men din nya rubrikbild var mycket fin. Ha det bra i Frankrike! jö täm bia lö France

Rebecca sa...

Jag gillade också Tysklands bidrag. Ett av de låtar i tävlingen med lite högre kvalité.