söndag, augusti 20, 2006

Tempora mutantur, et nos in illis

"Tiderna förändras, och vi med dem"

Hur kommer det sig egentligen att romarna var så bra på att säga saker?

Dagens stora fundering är egentligen hur tiden kan gå så fort och så långsamt på samma gång. Är det någon som har några förslag? Skriv gärna en kommentar i så fall.

Veckorna går sådär lagom fort när man arbetar, och när så min lilla helg kommer försvinner tiden bara i ett nafs! Igår kväll var vi med grannarna ned till sjön och fiskade kräftor (skulle gärna lägga upp några bilder om det inte vore för mina problem med just detta), och idag hann vi med både att fira lillkusinen och charmtrollet Rasmus på födelsedagen (ett år blir han imorgon! Tänk så fort tiden går...) och att besöka IKEA. Jag är är lite imponerad av mig själv, som lyckades hålla band på mig och bespara min ekonomi alltför stora utgifter. Endast några bokstöd och lite hemligt pyssel blev det... Min lillebror, som säger sig vara helt ointresserad av inredning och inte ens ville följa med in, köpte dock på sig en ny skrivbordsstol (eller snarare -fåtölj) och en massa annat. Så även människor förändras, inte bara tiden=)

Jag tänker nu på hur kort tid sedan det känns som att jag började gymnasiet i Strängnäs, reste med skolan, helt plötsligt tog studenten därifrån och nu knappt ser folk jag då träffade varje dag. Och jag tycker inte att det känns som så stor skillnad mellan att vara 18 och 19 år gammal, men när lilkusinen gått från nyfödd till ett år gammal på samma tid får man sig en tankeställare. Och jag vill att tiden ska gå fort, samtidigt som jag så gärna vill stanna upp ett tag i nuet och bara njuta.
Pourquoi est-ce que je suis si ambivalente?
Varför är jag så ambivalent?

En annan liten tidsgrej: I morgon ska jag träffa Stina, min barndomsvän som jag inte sett på kanske nio år. Det känns lite läskigt. Vi får se hur mycket tiderna förändrat oss när vi gått olika vägar...

0 kommentarer: