söndag, augusti 13, 2006

Klara, amica mea

Bisous!


Des fois on a des jours comme ca. Il y a quelque chose qui me manque, et je n'arrête pas à y penser. Au jour d'hui, c'etait toi, la petite chose qui m'a manqué, Klara. J'ai pensé à toutes les choses qu'on a fait ensemble, par exemple Rome, le latin et tout ca (et le bus, surtout le bus!). Et je me souviens du beau jour à Paris. Tu te souviens aussi? Il faisait pas trop froid, mais l'automne etait déjà venu au Jardin de Luxembourg. Maintenant je suis ambivalente, je ne peux me decider. Est-ce que je veux que l'automne arrive ou pas? Mais une chose est sûre - j'aimerais bien que tu sois rentrée, Klara (ou au moins qu'on puisse se parler).

Ibland har man sådana där dagar, när en viss sak, händelse eller person verkligen upptar ens tankar. Idag var det Klara som fyllde mina. Kanske för att det var din namnsdag? Jag vet inte. Men tu me manques, det ska du veta. Jag tänkte på de där gångerna vi sågs i Paris, på hur det fortfarande var sensommar i den franska huvustaden, utom just i Luxemburgträdgården - dit hade hösten redan hunnit. Eller på den där mysiga kvällen, på Ile St Louis - det kändes som att vi satt mitt i Seine. Det måste göras om! Man tycker inte att Norge skulle vara så långt borta, men det räcker ju med att du inte är på en cykelturs avstånd för att jag ska sakna dig=)

0 kommentarer: