söndag, augusti 27, 2006

18 böcker

Jag har länge sett hur denna lilla lista cirkulerat runt bland olika bloggare, man aldrig har någon skickat den till mig... Jag orkar inte vänta längre, så nu tar jag saken i egna händer och svarar på frågorna TROTS att ingen erbjudit mig dem.

En bok som förändrade ditt liv?
Vademecum. Nej, skämt åsido... Svaret som ligger närmast till hands just nu är "Att andas genom ord" (en poesiantologi från Sockerdricka), eftersom jag i och med mitt deltagande där fick bekräftat att mitt skrivande faktiskt var något att ha.

En bok du läst mer än en gång?
Narnia-böckerna, som var helt magiska för mig när jag var liten... Och sen bryr jag mig faktiskt inte ett dugg om hur mycket dolda, religiösa budskap de sägs innehålla.

En bok du skulle vilja ha med dig på en öde ö?
En kombinerad flora och fauna, kanske, så jag vet vad jag kan äta och vem som kan äta mig.

En bok som fick dig att skratta?
"Världens dåligaste språk" och "Jordens smartaste ord" av Fredrik Lindström. Varför är det ingen mer som förstått att kombinera språk och humor så? Jag väntar på uppföljare...

En bok som fick dig att gråta?
"Harry Potter och halvblodsprinsen". Jag vet, det låter fånigt, men efter så många år känns nästan karaktärerna där som mina vänner.

En bok du önskar hade skrivits?
En reseguide i romarnas fotspår, genom alla länder där de lämnat arkitektoniska spår.

En bok som inte borde skrivits?
"Källan" - vår hatade bok från svenskundervisningen på gymnasiet.

En bok du just nu läser?
"FANS" av Fredrik Strage. Intressant och roligt på samma gång, precis som jag vill ha det!

En bok du tänkt läsa?
Både "Zebraflickan" av Sofia Åkerman (blev inspirerad att läsa den efter att ha följt hennes blogg) och "Marie-Antoinette" av Antonia Fraser (eftersom jag tyckte så bra om Sofia Coppolas filmatisering) ligger och väntar på mitt nattduksbord...

Nu tycker jag att Anki ska besvara samma frågor.

Fotoutmaning

Nyligen skickade Anki detta till mig...

Utmaning
Hitta ett intressant motiv och skapa en bildserie på tre (3) bilder ur olika vinklar på detta enda motiv. Ett motiv kan vara allt från en skruv och en byggnad till hela koncept såsom en bondgård, arbetsplats eller ett helt idrottsevenemang. Låtsas som att du jobbar åt en tidning och gör ett reportage om motivet. Ta många bilder, men välj ut tre som är väldigt olika varandra och som du tror gör att betraktaren får en så bra helhetsbild som möjligt.

Redovisning/publicering
När du är färdig med dina bilder publicerar du dem på din blogg och får förhoppningsvis roliga kommentarer om bilderna.

Skicka vidare
I samband med publiceringen skickar du även vidare utmaningen till 3 andra bloggare.


Så här svarar jag:


Jag väljer att skicka utmaningen vidare till:

onsdag, augusti 23, 2006

En månads bloggande

Japp, det stämmer. Jag har nu haft min blogg i hel månad, och längre lär det bli. Jag är fast!
Min blogg är inte lika välbesökt eller välfylld som exempelvis Emmas, men jag är ändå nöjd. När övriga världen väl hittar fram till min blogg kommer de att förstå vad de har missat! Cirka en vecka efter skapandet av min blogg började jag med besöksstatistik, och sedan dess har min sida laddats 1942 gånger av 907 personer. 25 stycken kommentarer har jag fått (exklusive mina egna), och jag har lekt gissningsleken med 1 person.
Detta blir mitt 14:e inlägg, vilket betyder att jag skrivit ca 3 gånger per vecka. Hade det inte varit för att jag jobbar så mycket och inte alltid har tillgång till internet är jag övertygad om att siffran skulle ha varit ännu högre. Såhär kommer det dock inte alltid att vara, så håll ut!
Lovisa lovar att återkomma med fler guldkorn...


Eftersom jag inte vill härma Emma alltför mycket (trots att hon är min blogg-idol=)) firar jag bloggens födelsedag med en klubba i stället för drink.

söndag, augusti 20, 2006

Tempora mutantur, et nos in illis

"Tiderna förändras, och vi med dem"

Hur kommer det sig egentligen att romarna var så bra på att säga saker?

Dagens stora fundering är egentligen hur tiden kan gå så fort och så långsamt på samma gång. Är det någon som har några förslag? Skriv gärna en kommentar i så fall.

Veckorna går sådär lagom fort när man arbetar, och när så min lilla helg kommer försvinner tiden bara i ett nafs! Igår kväll var vi med grannarna ned till sjön och fiskade kräftor (skulle gärna lägga upp några bilder om det inte vore för mina problem med just detta), och idag hann vi med både att fira lillkusinen och charmtrollet Rasmus på födelsedagen (ett år blir han imorgon! Tänk så fort tiden går...) och att besöka IKEA. Jag är är lite imponerad av mig själv, som lyckades hålla band på mig och bespara min ekonomi alltför stora utgifter. Endast några bokstöd och lite hemligt pyssel blev det... Min lillebror, som säger sig vara helt ointresserad av inredning och inte ens ville följa med in, köpte dock på sig en ny skrivbordsstol (eller snarare -fåtölj) och en massa annat. Så även människor förändras, inte bara tiden=)

Jag tänker nu på hur kort tid sedan det känns som att jag började gymnasiet i Strängnäs, reste med skolan, helt plötsligt tog studenten därifrån och nu knappt ser folk jag då träffade varje dag. Och jag tycker inte att det känns som så stor skillnad mellan att vara 18 och 19 år gammal, men när lilkusinen gått från nyfödd till ett år gammal på samma tid får man sig en tankeställare. Och jag vill att tiden ska gå fort, samtidigt som jag så gärna vill stanna upp ett tag i nuet och bara njuta.
Pourquoi est-ce que je suis si ambivalente?
Varför är jag så ambivalent?

En annan liten tidsgrej: I morgon ska jag träffa Stina, min barndomsvän som jag inte sett på kanske nio år. Det känns lite läskigt. Vi får se hur mycket tiderna förändrat oss när vi gått olika vägar...

lördag, augusti 19, 2006

Den respekt- och regellösa realisationen

De senaste dagarna har vi haft stor utförsäljning i sportbutiken, och detta kommer att fortgå tills allt är slut. I torsdags hade vi en annons ute, och det märktes på en gång att folk läser tidningen i Västmanland, för det var många som hängde på dörren till öppningsdags. Därefter har ryktet antagligen spridit sig även till dem utan tidning, för vi har haft riktigt mycket folk i butiken.

En intressant sak jag lagt märke till är hur annorlunda många människor blir när det är rea på gång. Det är som om alla vanliga inofficiella regler hävs just för att det är fyndande på gång. Kläder rivs det i hit och dit, och ingen tycker att de borde plocka upp om något hamnar på golvet. Skräp kan man slänga omkring sig hur som helst, för det ser ju redan så rörigt ut på golvet. Om man tagit något från ett ställe i butiken finns det ingen anledning att hänga tillbaka det på samma ställe om man inte vill ha det - det skulle ju vara alldeles för jobbigt och långt att gå. Fastän kartongerna till de skor som söks står rätt framför personen i fråga är det mycket lättare att be någon ur personalen leta igenom dem, oavsett hur stressad sistnämnde redan verkar vara. Hur stort och tydligt det än står att varken öppet köp eller byte gäller på varorna, verkar de flesta tro att detta är undantaget just dem.

Mycket ska jag få vara med om innan jag blir förvånad... Det är verkligen intressant att iaktta sin omvärld, och i just detta inlägg syftar jag särskilt på kunderna i vår butik. Här följer några roliga exempel:

  • En liten kille kom fram till mig i kassan och sa: "Säljer ni ingenting som är gratis?"
  • En dam kom in och frågade: "Ursäkta, har ni inga jackor som inte är på rea?"
  • En herre försöker med hjälp av enstaka ord på svenska och lite teckenspråk förklara att han behöver ett paraply. Eftersom vi inte har några sådana förklarar jag detta men hjälper honom genom att skriva ned ordet paraply på en lapp, och föreslår att han ska prova med den på något annat ställe. Han går då bort till cykelverkstaden lite längre ner i butiken och håller upp lappen för min pappa, som ser lite oförstående ut.
  • Vid flera tillfällen har två kunder gått runt med varsin sko ur ett par och letat efter den andra skon, ovetandes om att en annan kund gör exakt samma sak. I nästan alla fall har det dock löst sig då skon bara visade sig passa en av kunderna - annars är jag rädd att de börjat slåss.

Det här är också ett jobb som sätter mitt minne på prov då och då. Eftersom jag bodde och gick i skola i detta lilla brukssamhälle fram till ca 11 års ålder är det mycket som har förändrats sedan sist, och invånarna i samhället likaså. Det händer därför titt som tätt att mina gamla lärare, tränare, föräldrar till barndomsvänner et cetera kommer in i butiken. Ibland känner jag igen dem på en gång, men i många fall får hjärnan arbeta på högtryckför att vaska fram namnet eller åtminstone situationen från vilken jag minns personen. Nu senast var min gamla dagmamma in, och vi bestämde att jag ska komma tillbaka och hälsa på henne och familjen någon dag. Jag har också under några av sommarveckorna jobbat tillsammans med min gamle fadder från lågstadiet, som kommit att spela en mycket stor roll i mitt liv - det var nämligen han som en gång lärde mig att knyta skorna.

fredag, augusti 18, 2006

Fina, gamla minnen

Såg precis att det ligger ett kul kort på mig och Hanna uppe på Europaskolans hemsida. Klicka på "Intagningsboom på Europaskolan!" i högra fältet (under Aktuellt), så ser ni bilden på oss två framför vår gamla gymnasieskola. Kul grej!

Update: Ser nu att vi finns med på ännu fler ställen från Europaskolan. I denna skolpresentation finns vi med på några olika sidor. Hittar du dem?

tisdag, augusti 15, 2006

I väntans tider

Ända sedan jag kom hem från Frankrike har jag varit utan mobiltelefon, och det är precis som de säger: det är inte förrän man blir utan något som man förstår hur mycket man behöver det. "Behöver" är kanske ett starkt ord i det här sammanhanget, men jag insåg i alla fall vid hur många tillfällen jag vant mig vid att alltid ha en telefon tillhands, och nu hade jag helt plötsligt inte det. Så det har varit en lång väntan (egentligen inte mer än några veckor, men ibland går tiden långsamt) på en ny telefon. Nu har den äntligen kommit, och ett nytt telefonnummer likaså. (Är det någon som ännu inte fått numret, hör av er!) Äntligen tillbaka i verkligheten!

När jag för ett tag sedan hade några dagar ledigt var jag och Karin till Stockholm. Vi gick på bio, sov kvar i deras lägenhet och framför allt: shoppade. Jag hittade både en klänning, ett par byxor och lite annat, men det största fyndet var helt klart ett par ljusbruna skinnstövlar. Så snygga att jag nu riktigt går och längtar efter hösten så att jag kan få börja använda mina nya skodon.

Detta är inte det enda jag går och väntar på. Jag har nyss beställt ett paket med snygga höstkläder från H&M, bland annat ett par cityshorts som ska matcha de nya stövlarna=), och jag hoppas att det ska dyka upp på posten inom en snar framtid.

Mest spänd är jag på att mottaga mina andra stora beställning, vilket är ett bokpaket från AdLibris. Med de pengar jag fick i studentpresent förra året bestämde jag mig för att införskaffa några saker jag gärna velat ha, men inte riktigt haft råd med. Latinsk-svensk och svensk-latinsk ordlista är några av dessa saker, och lite andra böcker med latinanknytning likaså. När jag ändå satt där och valde kunde jag inte låta bli att beställa några böcker till, däribland "Marie-Antoinette" av Antonia Fraser", "Norstedts förkortningsordbok", "Bintje och Kalasjnikov: personerna bakom orden", "Zebraflickan" av Sofia Åkerman, "Kortfattad svensk språkhistoria", "Svenska skrivregler" samt de två CD-böckerna "Caramba säger de aldrig" och "Napoleon" av Herman Lindqvist. Det är inte mycket som kan stoppa en läslus när hon är i köparfarten!

Jag ser verkligen fram emot att komma hem till helgen och få packa upp dessa två paket! Men innan dess är det hårt arbete som gäller. Vi börjar med stor utförsäljning i butiken från och med torsdag, så då blir det inga långa lugna stunder. Jag återkommer på bloggen igen med nya funderingar, vitsiga eller rent vardagliga, till helgen. Trevlig läsning så länge!

söndag, augusti 13, 2006

Sommarmys

Hur gör du när du vill mysa? Förebereder du mycket innan, eller får det bli spontant? Jag kan, som med det mesta, göra lite både och. Ibland planerar jag i förväg hur jag ska ta en helkväll till att bara ta hand om mig själv, med bubbelbad (jag älskar vårt nya badrum!), hårinpackning, med mera. Jag kan också följa mina små infall, och lägga mig ute i hammocken med en ny, bra bok, för det är också att mysa enligt mig.

Det bästa mysvädret enligt mig är när det är regnrusk och man helst inte vill vistas utomhus. Då är det perfekt att bara krypa ner under en filt och filosofera, eller sätta sig i soffan och pyssla med fotoalbumen.

Idag hade jag och mamma bestämt att vi skulle åka och fika, och samtidigt ta lite fina sommarbilder med kameran. Vädret var dock inte det bästa för detta, men fika ville vi göra i vilket fall som helst. Så vi gav oss av till Café Björndammen, inte så långt härifrån, där jag har jobbat under några somrar. Cafét, som man ser från vägen när man åker på riksväg 55 mellan Strängnäs och Malmköping, ligger jättefint intill en sjö, och soliga dagar omringas den lilla torpstugan av blomsterprakt. Många turister och lokalbor stannar till för en fika, men när jag och mamma kom idag var gästerna färre på grund av vädret. Vi kunde dock sommarmysa ändå, och satt inne i den ombonade lilla lokalen, där lokala konstnärer ställer ut sina verk i omgångar. Denna gång var det vackra, svartvita fotografier som gällde. I vanliga fall hade jag smällt i mig en av de underbart goda räksmörgåsarna, men då mamma hade lagat så god lunch idag nöjde jag mig med en bit morotskaka. Den är så god att jag kan gå och tänka på just en sån tårtbit i flera veckor innan jag får tillfälle att åka till cafét. Mamma åt hallonpaj, även den en riktig sommarhit. Några fina sommarbilder blev det inte, men väl några foton från interiören. Har ni vägarna förbi Dunker någon gång, tveka inte att stanna till på detta smultronställe (oavsett väderlek)!

Ååh, nu blir det ännu mer mys. Den ljuvliga doften då mamma lagar svartvinbärssylt sprider sig genom huset...

Klara, amica mea

Bisous!


Des fois on a des jours comme ca. Il y a quelque chose qui me manque, et je n'arrête pas à y penser. Au jour d'hui, c'etait toi, la petite chose qui m'a manqué, Klara. J'ai pensé à toutes les choses qu'on a fait ensemble, par exemple Rome, le latin et tout ca (et le bus, surtout le bus!). Et je me souviens du beau jour à Paris. Tu te souviens aussi? Il faisait pas trop froid, mais l'automne etait déjà venu au Jardin de Luxembourg. Maintenant je suis ambivalente, je ne peux me decider. Est-ce que je veux que l'automne arrive ou pas? Mais une chose est sûre - j'aimerais bien que tu sois rentrée, Klara (ou au moins qu'on puisse se parler).

Ibland har man sådana där dagar, när en viss sak, händelse eller person verkligen upptar ens tankar. Idag var det Klara som fyllde mina. Kanske för att det var din namnsdag? Jag vet inte. Men tu me manques, det ska du veta. Jag tänkte på de där gångerna vi sågs i Paris, på hur det fortfarande var sensommar i den franska huvustaden, utom just i Luxemburgträdgården - dit hade hösten redan hunnit. Eller på den där mysiga kvällen, på Ile St Louis - det kändes som att vi satt mitt i Seine. Det måste göras om! Man tycker inte att Norge skulle vara så långt borta, men det räcker ju med att du inte är på en cykelturs avstånd för att jag ska sakna dig=)

onsdag, augusti 09, 2006

Jag, om fyra år

Jag, som annars är helt ointresserad av idrott, följer spänt friidrotts-EM från Göteborg. Jag vet inte riktigt vad det är som gör att friidrotten fångar mig så mycket lättare än annan typ av sport. Kanske är det det att det finns så många olika typer av personer som tävlar, och alla gör de det individuellt, utan att behöva samarbeta i lag. Eller ligger det hela i att spänningsmomenten blir så många fler, i och med att de tävlande gör små, korta kraftansträngningar hela tiden? En fotbolls- eller hockeymatch kan ju bli så utdragen med många, långa stunder då det verkligen inte händer någonting. Eller är det helt enkelt så att jag omedvetet gillar friidrotten därför att det finns så många enskilda tävlande för Sverige, vilket i sin tur innebär större chanser till medalj? Det är nog så att jag är bättre på att filosofera kring saker än att verkligen ta tag i dem, så några svar på mina frågor lär jag aldrig få.

Carolina Klüft är verkligen en kvinna som imponerar. Både genom sin
styrka och innehavandet av det där lilla extra, som gör att hon alltid kan tända till och vinna tävlingen storstilat, och hennes personlighet, för med den humorn och gnistan i ögonen kan man inte annat än vinna svenska folkets hjärtan. Allt detta har hon lyckats med vid den ringa åldern av 23 år. Detta får mig att fundera... Vad kommer jag att göra om 4 år, när jag befinner mig i samma ålder? Var i livet kommer jag att befinna mig, för vem kommer jag att vara viktig, vilka drömmar kommer jag att ha lyckats förverkliga? Vid 19 års ålder känner jag inte direkt att jag bidragit med något till det svenska folket, och inte till något annat folk heller för den delen. Med tanke på min lathet är någon idrottskarriär inte att tänka på...

Vad kan jag då göra för att känna att jag drar mitt strå till stacken? Som journalist kan man påverka mycket genom det man skriver, men jag har en känsla av att jag snarare skulle sitta och rätta språkfel på tidningen än få ur mig något vettigt i skrift. Politiker är inte heller riktigt min grej. Jag vet ju inte ens vem/vilka jag ska rösta på till höstens val... Kanske skulle jag bli idékläckare! Det ryms många, både intressanta och konstiga, genomförbara och mindre användbara idéer i mitt huvud, men det är inte alltid de kan komma till sin fulla rätt just hos mig. Ta till exempel idén om att kora Paris snyggaste metro-station (se punkt 91 i listan nedan). För mig var det bara en kul grej, men för en anställd på RATP (företaget som driver all kollektivtrafik i centrala Paris) kunde detta ha varit värdefull information.

En annan, mer allmännyttig sak är mitt senaste projekt. "Boken om mig" kallar jag det, och det är precis som det låter - en bok om mig själv. För att bättre lära känna mig själv och för att i framtiden kunna minnas exakt vad jag tyckte om specifika saker eller hur jag brukade bete mig i vissa situationer i en särskild ålder bestämde jag mig för att samla små och stora fakta i en bok eller pärm. Upplägget är ungefär det samma som för en mina vänner-bok (av vilka jag är ett stort fan). Jag ställer små frågor till mig själv, som också måste besvaras sanningsenligt. Om jag behåller samma frågor, och svarar på dem på nytt varje år (jag planerar att, för variationens skull skriva i boken var 13:e månad i stället för var 12:e), kommer jag efter ett tag att ha ett intressant register med uppgifter om mig själv som kan användas till både det ena och det andra. Ingenting som kan upprätta världsfred kanske, men väl ett litet guldkorn i vardagen för både oss vanliga människor och förebilder som exempelvis Carolina Klüft.

måndag, augusti 07, 2006

Umbärligheter

Jag har under min korta tid som bloggare sett fler och fler listor i stil med denna. När till och med Camilla Läckberg gjorde en sådan tänkte jag: "Då måste det ju vara okej. Varför skulle jag egentligen anse mig för fin för sånt?". Sagt och gjort, en lista skapades.
Läs och skratta!

100 onödiga fakta om mig själv:

1. Mitt mellannamn, Maria, står faktiskt före mitt tilltalsnamn, Lovisa, och borde alltså egentligen inte få kallas mellannamn.
2. Jag är, vad jag vet, inte släkt med tillverkarna av Stenströms-skjortorna.
3. Jag vågar knappt ta ut någonting ur ugnen själv, av rädsla för att bränna mig.
4. Jag sitter ofta och översätter små onödiga saker till franska (den här listan kommer säkert att dyka upp här på franska om några veckor)
5. Jag ångrar att jag aldrig tog något studentfoto hos fotograf.
6. Min största last är godis och andra onyttigheter.
7. Jag tycker att ordet hallonsaft låter magiskt.
8. Jag är världens största språkpolis, och hittar både särskrivningar och andra konstigheter redan vid första anblicken av en text.
9. Jag har alltid huvudet fullt av små upplägg till dikter, fyndiga blogginlägg eller dylikt, men oftast blir de inte mer än så.
10. Jag är stolt över att inte ha fallit för frestelsen att ta in reklam på min blogg.
11. Jag säger mig vara mörkblond, medan Charlotta påstår sig ha ljusbrunt hår. Ändå har vi samma färg på håret när vi står bredvid varandra och jämför.
12. Jag kan längta till hösten bara för att den får mig på pysselhumör.
13. På sommaren springer jag gärna runt i kohagen i blommig sommarklänning och mina rosa gummistövlar med regnbågar på.
14. Min lillebror påstår att min näsa ser knäckt ut, men jag förstår inte alls vad han talar om.
15. Jag har långa men smala fötter, och hittar därför nästan aldrig passande skor.
16. Jag försöker vänja mig av med att göra såna här smileys överallt=)
17. Jag har krokig rygg.
18. Jag har nästintill obefintlig självdisciplin när det gäller att få saker gjorda, om det inte är jätteroliga saker förstås!
19. Jag skäms över att jag sitter inne vid datorn när det är fint väder ute, men går ändå inte ut.
20. Jag kan gå och tänka på ett speciellt ord i en hel dag.
21. Jag har en tendens att alltid få de låtar jag hatar mest på hjärnan.
22. blir alltid jättekissnödig när jag står framför dörren och gräver i väskan efter nycklar.
23. Jag följer fortfarande julkalendern på TV.
24. Jag läser helst böcker på originalspråk, men när mina språkkunskaper inte räcker till är jag glad att det finns översättningar!
25. Jag hatar att städa, men blir väldigt nöjd med mig själv när jag väl städat färdigt.
26. Brittiska deckare tittar jag flitigt på under sommarhalvåret.
27. Jag älskar att sitta och pyssla med mina fotoalbum.
28. När jag är ensam hemma i vårt stora hus på landet står radion nästan alltid på.
29. Mina ben lyckas aldrig bli solbrända, bara brända.
30. Jag har ett starkt doftminne.
31. Min CD-samling är stor, men jag lyssnar knappt på hälften av vad som finns däri.
32. Jag samlar på ordböcker och all annan litteratur som har med språk att göra.
33. Jag har alltid drömt om ett stort, kyrkligt prinsessbröllop.
34. Jag är väldigt bra på namn, och brukar veta vad de flesta i skolkatalogen heter redan efter att ha kollat igenom den några gånger.
35. Jag har stora framtidsambitioner (jag vet bara inte vilka än).
36. Jag älskar att skriva listor.
37. Jag växer aldrig ifrån magin i Astrid Lindgrens världar.
38. Jag är nästan aldrig sjuk.
39. Min allra största dröm är att kunna alla världens språk flytande.
40. Jag har varit med i tre poesiantologier från http://www.sockerdricka.nu/
41. Jag älskar Mina vänner-böcker, och har nästan en från varje period i mitt liv.
42. Jag avskyr falukorv, trots att det är en så praktisk rätt att laga.
43. När jag var i Frankrike skrev jag på http://www.resedagboken.se/ minst en gång i veckan.
44. Det mest givande jag någonsin gjort är nog året jag spenderade i Paris, då jag arbetade som au pair i en fransk familj, studerade franska på en språkskola samt njöt av livet à la francaise.
45. Jag kan fascinerad stå och iaktta havet i långa stunder.
46. Efter att en gång för länge sen ha fått smeknamnet Lovika har det följt med mig, och jag är idag ägare till både ett par Lovikka-vantar och en Lovikka-mössa.
47. Jag letar fortfarande efter en Disney-figur att karaktärisera mig med.
48. Jag gillar serier av böcker (exempelvis Kejsaren, som handlar om Caesars liv), för då vet man att det goda inte är slut bara för att boken är det.
49. Jag har min blogg som startsida i webbläsaren på min dator.
50. Jag älskar att få brev, men har en tendens att dra ut på tiden lite när det är jag själv som ska besvara dem.
51. Jag har studerat latin i 3 år, och har en hel avdelning med litteratur om antiken i min bokhylla.
52. Jag samlar på små minnen, som biljetter, kartor och dylikt, för att kunna sätta in i fotoalbum (men de ligger egentligen mest på hög i mitt rum och väntar…)
53. Jag har en dröm om att ge ut en egen diktsamling.
54. Jag biter mig i underläppen när jag koncentrerar mig hårt på någonting.
55. Jag tycker om att ha fest, men inte att städa efteråt.
56. Radioföljetonger lyssnar jag gärna på.
57. Jag biter ibland i besticken när jag äter
58. Jag skriver jättefort på dator, utan att kunna det ”rätta” sättet att slå på tangenterna.
59. TV-programmet ”Värsta Språket” är ett av de bästa program som någonsin gjorts, enligt mitt tycke (fast ”Svenska dialektmysterier” var inte helt fel det heller).
60. Många av mina vänner uppfattar mig som väldigt organiserad, men detta gäller absolut inte ordningen på mitt rum.
61. Organisationsförmågan har riktat in sig på att ordna utflykter, överraskningar och liknande.
62. Om jag hade varit pojke skulle mina föräldrar ha döpt mig till Christoffer.
63. Enligt beräkningarna skulle jag ha fötts på Våffeldagen (kanske är det därför jag är så förtjust i våfflor?), men sen föddes jag några dagar för sent…
64. Mitt talesätt är ”Sen…”, om man får tro min mamma.
65. Jag kan inte räcka ut tungan, än mindre vrida på den.
66. Jag är allergisk mot Sourcream & Onion-chips.
67. Något av det gulligaste jag vet är när mina två katter, som är bröder, hjälps åt att slicka varandra rena, i stället för att bara slåss.
68. Jag började skolan ett år tidigare än brukligt, och har ofta fått stå ut med att vara klassens minsting.
69. Jag hade aldrig varit full innan 18 års ålder.
70. Jag har aldrig varit utanför Europas gränser (det ska det dock bli ändring på i vår!).
71. När jag var liten gick jag vid några tillfällen mannekäng.
72. När jag var 13 år reste jag för första gången bort en längre tid helt själv, för att hälsa på min brevvän Amanda (senare kallad Kakmonstret – av uppenbara skäl) i Belgien.
73. Jag klagar över att jag inte har tillräckligt med kläder, och får ändå knappt igen garderobsdörrarna.
74. Jag älskar att fotografera och har datorn full med många tusen, tyvärr oframkallade, bilder.
75. Togaparty på Roms gator är nog en av de konstigaste saker jag deltagit i.
76. I trean på lågstadiet och i trean på gymnasiet var jag med i skolans elevråd (och det sistnämnda var helt klart roligast).
77. De två sista åren på gymnasiet hade jag en egen, mysig liten lägenhet i Strängnäs.
78. Mitt favoritklädesplagg är min svarta basker, inköpt i Montmartre i Paris förra hösten.
79. Jag var under gymnasiet aktivt med i bildandet och drivandet av Togaföreningen – skolans klassikerförening som arbetade för latinets bästa.
80. Det jag tycker bäst om hos mig själv (exteriört) är mina ögon.
81. Folk låtsas tycka att mina ständiga ordvitsar är fåniga, men i svaga stunder har mina vänner erkänt att de tycker att jag är ganska rolig.
82. Jag anser att alla årstider har sin charm och uppskattar dem för det.
83. Jag är en riktig bibliofil; det bästa kortet på mig från min barndom är när jag ca sju år gammal på semester går med en bok i ena handen, blicken ner i den, och en stol hängd över andra armen för att hitta ett bra läsställe på rastplatsen vi stannat till vid.
84. Jag är en blomstermördare (kaktusar skulle nog i och för sig kunna överleva ett tag hos mig, men jag tycker inte om dem, så det blir till att byta vanliga blommor ofta i stället).
85. Jag kan ro men inte köra bil.
86. Jag avskyr användandet av tre utropstecken i rad (!!!).
87. Jag älskar att använda Words synonymordlista för att få saker och ting att framstå mer invecklade än vad de egentligen är.
88. Jag gick ut gymnasiet med 18,4 i snitt.
89. Jag har en gång slagit min lillebror i huvudet med en golfklubba (men jag lovar, det var inte med flit!)
90. Jag är känd för att alltid ha en massa roliga pennor med mig.
91. Att utse Paris snyggaste, fulaste samt coolaste metro-station (efter att ha åkt samtliga linjer) måste anses vara en av mina knäppaste idéer någonsin.
92. Jag är beroende av att ständigt få skriva av mig någonstans. Om det sedan är i en dagbok, ett poesiforum, en resedagbok eller en blogg har mindre betydelse.
93. Jag är ägare till en stor samling av nyckelringar (och när jag var liten hade jag också en hel kartong full med suddgummin i olika färger och former).
94. Det jag tycker bäst om hos mig själv (interiört) är att jag inte ger upp i första taget, och att jag får så konstiga, men roliga, små idéer (nu jobbar jag exempelvis med ”Boken om mig”, som jag planerar att skriva i en gång per år).
95. Om yrket språkpolis fanns (tips till allmänheten!) skulle jag inte ens behöva utbilda mig till det för att få jobbet.
96. Jag har ridit i 6 år, men det var nu hela 4 år sedan jag sist satt på en häst.
97. Jag hade pianofingrar redan när jag föddes, och nu förstärks effekten dessutom av mina långa naglar.
98. På nästan varje vägg i mitt rum sitter ett flummig foto eller ett skojsamt, egenhändigt tillverkat kollage.
99. Jag är expert på latinska sentenser.
100. Trots mina försök att samla vuxenpoäng dricker jag varken kaffe eller vin, köper kläder som är mer praktiska än snygga, påstår att jag är sämre än vad jag är, skriver långa inköpslistor innan jag går till mataffären eller önskar mig ”ingenting” i födelsedagspresent och julklapp.

söndag, augusti 06, 2006

Solen skiner


Visst får man dåligt samvete av att sitta inne när det är så fint väder ute? Och ändå sitter jag kvar...
Det måste vara någon slags felkoppling i min hjärna mellan det dåliga samvetet och min motorik, haha.

Jag upptäckte att det inte fanns en enda blogg registrerad från Dunkerbloggkartan, så det tänker jag minsann ändra på.

Nej, nu måste jag verkligen gå ut i sommarvädret! Det är ju min sista lediga dag innan vardagen och jobbet sätter igång igen.

fredag, augusti 04, 2006

Bloggen - en spegel av mig själv


Ända sedan jag skaffade bloggen har jag känt lite av en press på mig, att prestera och endast skriva seriösa debattinlägg. Det har ju, som ni ser, hittills inte lyckats. Så läste jag på Bloggportalen en krönika av deckardrottningen Camilla Läckberg, som verkade ha varit i precis samma situation. Alla andras bloggar verkar så mycket bättre, och det där sättet att skriva är ju så mycket mer poetiskt, och den där... et cetera. Till sist kom i alla fall Läckberg (som för övrigt är en av mina favoritförfattare just nu) fram till att det bästa är att bara göra som man själv känner för att göra. Så om jag vill blanda förvirrade, oviktiga inlägg om min vardag med seriösa texter om det svenska språkets förfall SÅ FÅR JAG FAKTISKT DET. Det är otroligt vad skönt det känns efter att jag fått detta avklarat.

För att riktigt bevisa för mig själv och alla andra att jag kan lägga upp vad som helst på min blogg så kommer här några små kollage jag lyckats få ihop på datorn (och då ska ni veta att jag, trots min pyssliga sida, inte är så bra på det här med design via dator). Den första är ett ihop-plock av bilder från i lördags, då vi var och firade Lovisa (hon med diskborsten genom huvudet) som fyllde 20 år. Det var väldigt roligt att återse vänner jag inte kunnat träffa på hela året! Bilden här nedanför visar mitt och Hannas besök på Malma Marken, som varje år pågår under helgen vecka 30 i Malmköping. Trots att Malmköping är så litet tillhör marknaden en av de största i Sverige, så det är inte konstigt att den blivit årets höjdpunkt här i trakten.

torsdag, augusti 03, 2006

Stort liv

Jag är sedan några år tillbaka ett stort fan av Lars Winnerbäck, och när han igår skulle spela i Nyköping gav jag mig av dit
tillsammans med mamma, som även hon gillar Larsas musik. Vi var förutseende att ha med oss både paraplyer och campingstolar, men inget av detta fick vi ta med oss in. Som tur var hade vi också en filt att sitta på, och kunde avnjuta vår matsäck samtidigt som
förbandet spelade. Det var en kille jag tidigare inte hört talas om (kanske är det för att jag varit utomlands i ett år, kanske är jag bara ute), som fick mig att tänka på en manlig Elin Sigvardsson. Christian Kjellvander hette han, och hädanefter lär jag definitivt komma ihåg honom. Han spelade sådär en tio låtar innan han lämnade över till scenarbetarna, som bar in och ut instrument tills allt stod färdigt. Så kom till sist Lars Winnerbäck med sitt Hov. Jag minns knappt vilken låt de inledde med. När Larsa sjunger och spelar suddas allt annat bara ut för mig; det är magi. Elegi (en av mina favoriter), Solen i ögonen, Kom ihåg mig, Stort liv, Söndermarken och många andra låtar spelades, och hela Nyköping sjöng med i "Jag hugger i sten". Jag kan egentligen inte hitta något annat ord än magi för att beskriva det hela. Visst regnade det då och då, visst blev man lite frusen, visst blev man lite knuffad på ibland, men musiken och stämningen vägde upp allt det. Vi köpte Winnerbäcks nya samlingsskiva, och när jag igår kväll läste den medföljande boken där han verkligen lämnar ut sig själv och sitt liv blev jag ett än större fan.